transdans.blogg.se

En blogg som ska handla om livet som transgender, och förhoppningsvis i framtiden, transsexuell.

Små viktiga saker och att "komma ut"

Publicerad 2014-06-26 23:03:39 i Allmänt,

Idag har jag varit på släkträff, då en av mina yngre kusiner fyllde år. På något sätt kan jag inte undvika att lägga märke vid hur jag, min syster och min kusin, hon också tjej, hamnar vid ett bord, och mina övriga kusiner vid TV:n en bit bort. Det bara blir så. Visserligen är jag, min syster och kusinen samma ålder. Så det kanske är en sak. Men som vanligt kan jag inte låta bli att tänka på det.
Då det även var en yngre kusin som fyllde år, han fyllde åtta förresten, så fick man godispåsar! (Hej jag älskar godis??) Och jag vet att förknippa färger med kön är  fånigt och skit och att hitler är anledningen till att rosa är feminimt och blått manligt för att innan var det tvärt om osv osv osv men really. Det betyder något för mig, och det är fånigt, men sant. Jag fick en blå chokladgrej och min syster och kusin fick rosa och jag blev glad? För det?
Aja, det här har varit en ganska bra dag. Insåg dock att jag antagligen inte kommer få träffa en av mina närmare internetvänner, som kommer till staden här på tisdag. Jag kommer typ ha åkt till gbg då eller något. (Orkar nt pls)

Okej jag har tänkt på det här med att komma ut. Bara i allmänhet, som trans*, homosexuell, någon åsikt man har, whatever. Främst om trans* och homosexualitet, dock. För mig är att "komma ut" lika med att erkänna sin existens. Hej, jag existerar, jag är av en minoritet, jag är såhär, och jag finns. Om man finns kan man få vård, för till exempel trans* och typ självskadebeteende. Om man finns kan man bli accepterad som man faktiskt är. Jag tycker det är viktigt att komma ut. För mig är det viktigt, men jag bryr mig inte direkt om någon annan känner för att göra det eller inte. Det är varje persons ensak. Jag har hållit på att krypa ut ur garderoben som gay eller något det senaste året. Dock mer som lesbiskt gay.. (Jag berättade för mina kompisar för lite mer än ett år sedan att jag var ihop med en tjej och (jag identifierade mig så som en tjej och inte hade insett att anledningen till att jag ogillade mig själv mycket var pga mitt kön) sa väl aldrig att jag direkt var gay. Tror de flesta tog det som en fas, att jag var lesbisk eller bi. Min mamma, som fick reda på det genom min systers twitter, ser mig nog som straight tjej som är intresserad av andra tjejer. Ugh) 
Men nu är det en annan sak jag vill komma ut om. Jag vill komma ut om hur jag känner gällande mitt biologiska kön, så att jag kan få vård och så vidare. En sak som är bra är att jag i alla fall inte sa till min mamma vid sådär tolv tretton års ålder att jag var lesbisk, eftersom fallet uppenbarligen inte är det!

ok godnatt eller något klockan är elva och jag ska rita och lyssna på för hög musik och önska bort mina boobs bye

Det första inlägget

Publicerad 2014-06-25 22:30:04 i Allmänt,

Den här bloggen kommer att handla om mig. Den kommer handla om det hat jag känner för min egen kropp. Den kommer handla om vardagliga saker som blir otroligt svåra. Den kommer handla om att vara transgender.
 
 
Lite om personen som skriver bloggen, alltså jag då.
Jag har kroppen av en kvinna, men är ytterst missnöjd med det. Jag vill vara kille. Vill också kunna dra av mig tröjan utan att två fettklumpar ska ramla ut. Jag är missnöjd med min kropp, jag är missnöjd med mitt kön. 
Jag har inte kommit ut, inte ordentligt. Jag vågar inte komma ut. I skrivande stund är det jag, en vän, och numera du som läsare som vet om att jag vill vara en kille. Jag skäms lite över det. Att jag, som vit medelklassare, jag som har ett så bra liv, jag som har blåa ögon, att jag ändå inte är nöjd. Att jag mår illa av ångesten som kommer varje gång jag märker av mina brösts existens, att jag svettas vid tanken av att behöva ställa mig i tjejledet på idrottslektionerna när läraren delar in lag. Att varje gång någon använder ett kvinnligt pronomen om mig känna det här skriket inom mig. 
 
Det här var mest ett hej. Och jag ursäktar redan nu, om någon själ får för sig att läsa om så bara ett ord av vad jag skriver: det här kommer inte bli kul. Det kommer antagligen inte hjälpa dig om du ska komma ut. Det den här bloggen möjligtvis kan göra för dig är att ta upp din tid. Varsågod.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela