Det första inlägget
Den här bloggen kommer att handla om mig. Den kommer handla om det hat jag känner för min egen kropp. Den kommer handla om vardagliga saker som blir otroligt svåra. Den kommer handla om att vara transgender.
Lite om personen som skriver bloggen, alltså jag då.
Jag har kroppen av en kvinna, men är ytterst missnöjd med det. Jag vill vara kille. Vill också kunna dra av mig tröjan utan att två fettklumpar ska ramla ut. Jag är missnöjd med min kropp, jag är missnöjd med mitt kön.
Jag har inte kommit ut, inte ordentligt. Jag vågar inte komma ut. I skrivande stund är det jag, en vän, och numera du som läsare som vet om att jag vill vara en kille. Jag skäms lite över det. Att jag, som vit medelklassare, jag som har ett så bra liv, jag som har blåa ögon, att jag ändå inte är nöjd. Att jag mår illa av ångesten som kommer varje gång jag märker av mina brösts existens, att jag svettas vid tanken av att behöva ställa mig i tjejledet på idrottslektionerna när läraren delar in lag. Att varje gång någon använder ett kvinnligt pronomen om mig känna det här skriket inom mig.
Det här var mest ett hej. Och jag ursäktar redan nu, om någon själ får för sig att läsa om så bara ett ord av vad jag skriver: det här kommer inte bli kul. Det kommer antagligen inte hjälpa dig om du ska komma ut. Det den här bloggen möjligtvis kan göra för dig är att ta upp din tid. Varsågod.
